Två veckor senare säger min telefon ”Plopp” eller, kanske inte riktigt men nästan. Jag tittar på den och ser att jag fått ett meddelande på 1177. Jag loggar in och hittar en kallelse. Jag förstår att det är en tid som jag ska på om en vecka, som är ombokad av hälsocentralen. Men jag förstår fel. Jag läser kallelsen flera gånger för det står:

”Välkommen till kirurgmottagningen, Sunderby sjukhus, torsdag 26 januari.”

Kirurgmottagningen? Ska jag opereras? Men jag skulle ju få ett brev där jag skulle få läsa om ett av de tre alternativen. Det var ju nästa steg. Det kanske inte kom fram. Men kirurgmottagningen… Ska jag duscha och vara operationsklar? Min hjärna arbetar för fullt. Kanske står det i brevet, det jag inte fått, att jag ska vara duschad och klar för operation. Vad ska jag operera? Är det cancer ändå? Fast det trodde hon ju inte min mjuka röntgenläkare.

Det är nu jag får min ljusa dumma idé. Jag läser vidare på 1177. Missar allt om att man inte ska läsa det man inte kan hantera, typ. Det står säkert på ett annat sätt, lite finare sätt. Jag letar mig fram till journaler och anteckningar. Dumt beslut. För där hittade jag orsaken till varför jag skulle komma till kirurgmottagningen:

”Orsak: Bröst ca – plastikkirurgi för bröst ca-.”

Min tolkning blir: Jag har bröstcancer och ska till kirurgmottagningen. Och hur reagerar Mia Lundström på detta? Jo, min fundering kvarstår. Ska jag duscha innan jag ska dit? Helt logiskt fastnar jag i detta, rengöringsriten innan ett ingrepp.

Som tur är har jag fått ett telefonnummer till de två bröstsköterskor som arbetar på kirurgen. Jag försöker nå dem men det är fredag och telefontiderna är slut. Kvinnan i luren gör allt hon kan för att hjälpa mig att lista ut min kallelse och vad den innebär. Vi ger upp men hon ska meddela bröstsköterskorna. Jag är nu så mentalt trött att jag tar hundarna och slocknar på soffan.

Min telefon ringer, skönt, jag har sovit ett par timmar. I telefonen är Maria. Maria arbetar på kirurgmottagningen. Vi reder ut det hela och hon förklarar att man inte ska läsa på 1177, annat än kallelsen då. Jag berättar att jag inte har fått mitt brev, du vet, där alternativet ska stå och jag måste ju veta om jag ska… duscha. Och, by the way, har jag cancer?

Hon säger att de inte vill lämna sådana här besked via telefon men sedan säger hon saker, hon tänker nog att skadan redan är skedd. Jag tolkar det hon svarar på min fråga till att: Det vet vi inte än men troligtvis är det ett förstadium till cancer. Det tycker jag låter mycket bättre och känner att jag slappnar av lite. Vi pratar lite till och så får jag svarat på min envisaste, kanske inte, så viktiga fråga: Ska jag komma duschad? Svaret är nej.

I postlådan, nästa dag, hittar jag mitt brev. Det hade ”klistrat” sig mot lådans ”mage” och därigenom undkommit mina vittjande händer. Det står inget om bröst ca- och det står inget om någon tvagning.

Fina Maria tycker att det blev lite tokigt med informationen och ordnar att jag får komma redan på måndag, bara tre dagar bort, istället för torsdag.

Jag tycker om Maria.

Sedan gör jag mig i ordning, ska visst på vinprovning...

16 Feb 2023