På föreläsningen, webinaret, som jag deltog i för några dagar sedan, pratade Camilla Lebert Hirvi om människor som kan hindra en från att nå sina drömmar, sina önskningar och mål. Man kanske vågar säga dem högt, o hemska tanke eller strävar efter att  leva på ett sätt som sticker andra i ögonen, har drömjobbet och mår helt oförskämt bra! Men välkommen tillbaka till verkligheten, är då ett uttryck som kan få en att bli förbannad, skaka på huvudet, ignorera personen i fråga eller landa med en dov duns. Den sistnämnda blir den sorgligaste reaktionen, den gör ont i hjärtat att se eller bli utsatt för, för då har man blivit punkterad som en ballong, drömmen blir en omöjlighet.

Vissa människor vill, kan eller orkar inte se möjligheterna eller blir avund på någon annans situation för att man gärna skulle vilja göra det själv. Att våga drömma och leta reda på nya vägar för att få leva fullt ut, inte endast existera, kan sticka  folk i ögonen. De som kläcker den kommentaren: Välkommen tillbaka... vad menar de är verklighet?

Jag fick höra den då jag skulle åka hem efter att ha bott och arbetat i Thailand. Jag har jobbat där som lärare på en svenska skola på Koh Lanta, Lanta Sanuk School, i några vintrar. Jag har då haft fullt upp på dagarna, dock på ett annat sätt än hemma men på kvällar och helger har jag haft semester. Med det menar jag att när jag kommit hem till min bungalow efter jobbet är den städad och sängen bäddad. Jag går och hämtar ut mina tvättade och vikta kläder från tvättinrättningen intill för att sedan ta en bok, gå ner till stranden, sola lite och invänta solnedgången. Från en sala ser jag solen sakta sänka sig ner i havet, sedan går jag tillbaka hem, tar en kall dusch, byter om och letar upp en restaurang för att inta en färdiglagad, fantastiskt välgjord middag, ibland med vänner och ibland alldeles för mig själv med en god bok. Kropp och själ hinner ikapp och man kan verkligen njuta.

sany0191.jpg

Är inte detta också en verklighet undrar jag nu? Är verkligheten enbart den hemma i Sverige, den jag har när jag är här? Är verkligheten alltid det så kallade ekorrhjulet?

Då jag bor i Thailand är det mitt hem och det är min verklighet eller snarare min vardag. Där är jag så fri från värk som jag kan komma och om någon skulle fråga mig om just det inte känns ovärkligt så skulle svaret bli: Absolut!

19 nov 2012

Comments powered by Disqus