Tempot i vardagen kan ibland bli alldeles övermäktig ibland, allt går i ett, tid för reflektion finns inte alltid eller så glömmer man att stanna upp i hetsen. Det där så kallade ekorrhjulet snurrar på och ju snabbare man springer desto kvickare rullar hjulet. Det kan då vara riktigt otäckt att stanna till, för det är som att omgivningen runt i kring fortfarande rör på sig.

Jag skulle vilja bli ett proffs och jag ska banne mig sträva efter att bli ett proffs, ett proffs på att njuta här och nu i de allra flesta lägen. Ibland lyckas jag särskilt bra, ofantligt skönt och ibland lyckas jag inte alls.

Det absolut svåraste positiva nuet att njuta av är det då man måste springa snabbare och snabbare, nej inte tävlingar, för det är klart njutbart (!), utan tänker mer då tempot är för högt fast det är roliga saker man gör. I efterhand säger man: Vad roligt vi hade i går. Eller: Vad skoj det ska bli i till helgen. Man ”lever” i historien eller i framtiden. Är man riktigt illa däran gör man saker man vet att man brukar tycka vara roliga men istället är man bara trött eller ännu värre helt tom.

Har man börjat leva enbart för helgerna börjar man närma sig en katastrof. Plötsligt har man förkortat de njutbara dagarna i ens liv till nästan en tredjedel. En vän sa till mig en gång då vi skulle flytta ifrån varandra, att han inte skulle sakna alla de roliga saker vi gjort utan vardagen som vi delade, middagar, slöandet framför tv:n och alla samtal. En sådan klok kille, som förstår att uppskatta det enkla i livet.

Då tillfällen ges och man lufsar fram lite lagom i livet, är det helt underbart att få njuta, att bara vara och uppskatta livet till fullo. Snart är julen här med alla sina mysiga sidor, ledighet, glögg, pepparkakor, tända ljus, familj, vänner, stjärnor, slingor, ljusstakar, gran med kulor, mat i mängder, rentunga (inte Rudolfs!) tomte och paket. Den är också här med de mindre trevliga bitarna, stress, julklappshets, matlagningspress, pengabrist, fulla föräldrar till ledsna barn, bråk, besvikelse, paket med ”fel” innehåll, saknad efter de man skulle vilja ha hos sig. I min barndom var julen alltid en härlig högtid och våra föräldrar gjorde den till en samling ljusa minnen. Dessutom var alkohol förbjuden kring jul, för mor och far sa att det var barnens högtid och den traditionen lever vidare.

Juldagen brukar för mig vara den allra mysigaste delen med jul, lugnet efter aftonens bestyr, julboken i  soffan under filten, god mat och alla avstressade familjemedlemmar, släkt och vänner. Sedan liten kom till världen är lugnet kanske inte det som representerar juldagen men den obeskrivliga lyckan som ersatte stillheten är oändligt mycket mer värd! Ska verkligen försöka med konststycket att leva i nuet, njuta och bara vara, i stunder, även i jul!

29 nov 2012

Comments powered by Disqus